Adtraction

måndag 6 februari 2017

Satt i skuld

Numera är det nästan så att jag saknar Göran Persson. Det hade jag faktiskt aldrig trott att jag skulle göra... Han var en av dem som fick nöjet (?) att röja upp i Sveriges ekonomi under 90-talet, efter decenniers vanskötsel av den svenska bidragsekonomin. Han vet hur illa det kan gå, när ett land vansköts och tillåter sig att leva på skulder, över sina tillgångar. Konsekvenserna blir tillslut dramatiska. Nuvarande generation av politiker har inte en aning om vad som väntar Sverige framöver, till följd av nuvarande oansvarighet.

Idag är situationen så barock, att vi tom har politiker som lånar pengar, och sedan kallar det de inte spenderade omedelbart för "överskott".  Låt oss titta lite på den svenska statsskuldens utveckling nedan.

Källa : Riksgälden
Låt er inte luras av den korta perioden där skulden nyligen minskade. Staten stal b.l.a. pengar från framtida pensioner genom att tömma AP-fonderna, pengar som inte har betalats tillbaks. Staten har även sålt ut familjesilvret och förbrukat de pengarna, t.ex. via försäljningen av Telia och annat. Det finns obegåvade ekonomer som påstår att vi inte ska oroa oss över utvecklingen. De använder då nonsensargument som att skulden minskat i relation till bnp (sedan det var som värst), eller att Sveriges skulder ser bra jämfört med än värre skuldsatta nationer. Faktum kvarstår dock, det eviga tjatet om inflation har att göra med att politikerna som vanligt vill ta den enkla utvägen för att "hantera" skulderna.

Om staten har högre utgifter än inkomster över tid, så stiger skulden. Lyxfällan, någon? Notera t.ex. utvecklingen sedan 2010 ovan, och tacka Fredrik Reinfeldt och MP. Idag uppgår statens skuld (indirekt din skuld) till ca 134,000 kronor per svensk. Dock är det ett fåtal som förväntas betala, så situationen är avsevärt värre än så. Skulle räntorna dessutom stiga framöver, så kommer statens situation snabbt påverkas negativt.

12 kommentarer :

  1. Det talas om 2 kronor skattehöjning per hundralapp. Tror du att regering och kommun inför något sådant? Och om de inte gör det, måste de då låna pengar? Då skulle också statsskulden öka. Men med hur många miljarder?

    Tänker att kommunerna dels måste höja skatten med 2 kronor per hundralapp för att klara välfärden, dels att staten höjer den statliga inkomstskatten över skiktgränsen med 2 procent, så den landar på 22 % mer i skatt på över 438 900 kronor och 27 % på inkomster över 638 500 kronor. De skatterna skulle mest rika drabbas av, och det brukar ju i Sverige inte många påstå är oriktigt. Det märks inte heller lika tydligt.

    Men om inte kommunerna höjer skatten med 2 kronor per hundralapp, måste då staten ge bidrag till dem genom lån eller tar kommunerna själva lånen? Vilket leder till att kommunerna blir högt skuldsatta och går i konkurs, och senare betalar staten av kommunernas lån genom att öka statsskulden?

    Tacksam om jag får mer klarhet här.

    SvaraRadera
  2. Höjd skatt löser ingenting, kom tex ihåg de rekordhöga skatterna på 70-talet. Vad hjälpte det, jo industri/arbete/pengar flydde landet. Det slutade i härdsmälta. Det finns ett tydligt nationalekonomiskt samband, där högre skatter skadar ekonomins funktion. D.v.s det ger inte högre intäkter efter en viss nivå (utan tvärtom).
    Nej, det är inte rika som drabbas. Det är fullkomligt fel. Det är alltid de svagaste (pensionärer, barn, bidragsberoende, sjuka etc) i samhället som drabbas hårdast. Se bara på 90 talets drakoniska utveckling. Googla det.
    Svenska kommuner lånar redan allt mer. Och det är inte hållbart.
    Det finns bara ett sätt att lösa detta. MINSKA UTGIFTERNA, öka produktiviteten i Sverige.

    SvaraRadera
  3. Jo, visst. Men jag tänker bara så som politiker gör.

    Inte tror jag att stat och kommun skär i utgifterna och inte heller att produktiviteten ökar med tanke på förd invandringspolitik.

    Återstår då för kommun och stat att låna. Hur många miljarder tror du statsskulden skulle kunna öka med under en femårsperiod? Som jag nämnde tidigare, kanske att kommunerna lånar upp sig och sedan löser staten efter två-tre år lånen åt dem genom att själva låna, vilket ökar statsskulden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det som hände på 90-talet var att finansmarknaden i princip stängde statens möjligheter att låna pengar. GP fick åka till London och i princip tigga sig till nya pengar, emot löften om kraftiga nedskärningar i offentlig ekonomi (så att det fanns möjligheter för de som lånade ut att få igenom pengarna). Finansmarknaden är ingen oändlig bankomat tro inte det för guds skull (men många puckade politiker tror det än idag).

      Radera
    2. Kommer inte finansministern bara säga att statsskulden är 40 % av BNP, så vi kan enkelt öka den till 80 %?

      Vi hade ju mycket högre statsskuld på 90-talet, än vi har idag. Så kanske att partiledaren eller finansministern inte behöver ta den där resan till London och läxas upp, och i stället får låna till 80 % av BNP?

      Radera
  4. Jo det är det jag är orolig för, politiker söker alltid enkla lösningar. Men, vad händer om BNP faller radikalt i en kris? Detta samtidigt som världens alla Centralbanker redan tömt allt sitt krut på stimulanser. Hur som helst så finns det bara en slutlig lösning för att fixa sin ekonomi : lev efter dina tillgångar. Och den regeln är ofrånkomlig, helt ofrånkomlig. Det får alla förr eller senare uppleva. Läget är alltså oerhört allvarligt. Och glöm inte att de utgifter Sverige drog på sig nyligen inte är engångsbelopp på hundratals Miljarder. Snarare kommer det visa sig bli fråga om annuiteter i bidrag.. och då är Sveriges KRIS ett faktum. Den kommer snarare än många inbillar sig.

    SvaraRadera
  5. Obama dubblade statsskulden på 8 år. Kan inte liknande hända i Sverige med en Socialdemokratisk eller borgerlig regering?

    Håller med dig om att annuiteter i bidrag ökar, det pågår redan nu, därför kommunerna behöver 2 kronor höjd skatt.

    Tror nog ändå att staten kommer låna några hundra miljarder till på några år framöver, men bromsen kan mycket väl sättas in av utomstående aktörer som ser vad svenska politiker sysslar med (svårare att få lån till rimlig ränta, finansutskottet kritiserar regering etc.).

    Politikerna i en S-ledd eller M-ledd regering kanske försöker låna en biljon kronor medan de kan, sen sker kraschen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och Kina har slutat finansiera USAs statsskuld. Deras Centralbank har därmed fått stå som enda köpare till skulden. Men, återigen så är finansiellt trolleri som det inte lösningen. Det kommer få riktigt allvarliga konsekvenser, även om de har lyckats skjuta upp det oundvikliga ett tag.

      Radera
  6. Därför : jag äger guld. Man måste idag skydda sig själv emot en potentiell kollaps av penningsystemen i världen. Det har nu nått ända dit, till den nivån att det förut otänkbara är tänkbart.

    SvaraRadera
  7. Själv har jag inte förstått hur lättvindigt staten kan låna till utgifter som inte ger någonting tillbaka, vare sig till Sverige som land eller till Svenska medborgare. Hur vore det om man för en gångs skull sa "vi har inte råd", som många kommuner gör när det ska snålas in på gamlingarnas middag?

    SvaraRadera
  8. Mycket bra inlägg. Det här tycker jag tas upp alldeles för sällan. Tror inte många svenskar vet hur det faktiskt ligger till med statens finanser.
    Mvh
    Bearfighter Investment

    SvaraRadera
  9. Tyvärr är det så att de allra flesta politiker inte har koll på ekonomi och de är fel personer på fel plats tyvärr. Och ja, jag har tappat allt förtroende för politiker för längesedan.

    SvaraRadera