Adtraction

onsdag 19 april 2017

Vårbudget

Så var det dags för regeringens s.k. vårbudget. Inte helt oväntat att regeringen självbelåtet slår sig för bröstet, och medvetet ljuger om hur bra det går för Sverige. Denna budget är tillväxtfientlig, denna totala visionslöshet är inte vad Sverige behöver, för att tala klarspråk. Prestationen så här långt:

1) Betydligt högre skatter för de flesta.
2) Underpresterande offentlig sektor vars personal går på knäna, varje dag. Politiskt skapad överbelastning, med skenande sjukskrivningar.
3) Havererad säkerhets- och invandringspolitik, med terrordåd som följd.

Ett orimligt högt skattetryck ger bevisligen högre arbetslöshet.
Regeringen sänder tydliga signaler om att folk bör arbeta mindre, då det mesta annars går bort i skatt ändå. Frågan är om det ens är värt att satsa på utbildning i det Sverige regeringen bygger? Högre inkomster bestraffas. Själv drar jag ned min konsumtion, det ger en garanterad vinst i form av lägre konsumtionsskatt, och dessutom är jag inte intresserade att bidra till regeringens alla vettlösa projekt.

Vad händer i en nära framtid, när hundratusentals outbildade flyktingar ska ut på en arbetsmarknad de helt saknar förutsättningar för? Låt oss sopa den frågan under mattan?

2 kommentarer :

  1. Håller med i allt du skriver. Jag har länge ifrågasatt varför regering saknar konsekvensanalys i sina olika ageranden, senast nu den s.k. flyktingkrisen som inte hade behövt bli en kris om id-kontroller hade införts långt tidigare.

    Hör tillåter man på kort tid en stor mängd människor med en religion och ofta, värdegrund och utbildning som är väldigt annorlunda än den i Sverige. Jag debatterar inte alls volymer eller liknande utan efterlyser endast ett konsekvenstänk, så att man kan förbereda samhället på de många utmaningar som detta innebär. Så har icke skett, utan det är småfolket som får ta ansvar, lärare, vårdpersonal, kyrkan osv.

    Nu helt plötsligt kliar man sig åter i huvudet och på vanligt maner börja prata om utmaningar osv. Tack och lov börjar den vanlige svensken vakna, vilket jag tycker märkas i diverse samtal jag har med folk som i vanliga fall inte hade brytt sig.

    För att till sist svara på din fråga vad som händer. Ja du, om man inte drar åt de ekonomiska tumskruvarna rejält för denna grupp kommer det helt saknas incitament för att utbilda sig, när man istället kan sitta och pimpla te på Bagdad Cafe medan frun tar hand om alla 10 barn som man får mängder med bidrag för. Varför utbilda sig över huvud taget? Och i ärlighetens man, om en människa kommer till Sverige som 40-åring och endast har 5 års skola i bagaget, vilka chanser finns då att skaffa sig ett riktigt jobb som inte innefattar kameluppfödning i Göteborg Stads regi? Noll och inget.

    SvaraRadera
  2. Instämmer med i princip allt. Men du, @Snålgrisen, "Tack och lov börjar den vanlige svensken vakna". Inte för att vara en våt filt men det är ju på tok för sent. Antingen kommer det behövas minst en halvering av lägstalöner för att få in de nyanlända i samhället (Pessimisten i mig säger dessvärre att de 30k ensakommande, i stort sett uteslutande, är en så kallad sunk cost oavsett). Säger minst halvering för jag tror inte att arbetsgivare kommer tycka att ~20% rabatt är nog. De flesta är inte så sugna på att öppna dörrarna när det kommer till kritan. En annan möjlighet är att nyanlända inte får ta del av välfärdssystemet vilket förmodligen strider mot barnkonvetionen samt att "vi kan inte behandla människor olika". Jag är dessvärre övertygade om att vi är inmålade i ett hörn och det kommer tyvärr spe på rasism och stigmatisera folkgrupper. Om inte ett humant grepp om repatriering görs tror jag att vi har ett helt annat Sverige om 10 år. Hoppas att jag har fel

    SvaraRadera