Buffert?

Under julhelgen befann jag mig i Smålands djupa skogar, och det var lite roligt att någon därmed passade på att visa mig lite information om en Smålänning att vara lite stolt över, självaste Ingvar Kamprad. Jag vet inte om ni har läst det avskedsbrev Ingvar formulerade innan sista vilan? Jag tycker det visade en känslosam bild av honom, så som den sällan tecknades i media i övrigt. En person med liknande starkt engagemang i det han vigde sitt liv åt är nog svår att finna.

Har du själv förberett dig på iskalla tider?...

Det är lite tankeväckande att ta del av den struktur han skapade, han tänkte verkligen på allt. Älmhult i Småland må vara Ikeas hjärta, men makten ligger ytterst i Liechtensteins huvudstad Vaduz. Stiftelsen Interogo syns dock sällan i offentligheten och insynen är begränsad.

För egen del har jag sista tio åren, eller så, börjat oroa mig allt mer över Sveriges utveckling. Det mesta går åt fel håll snabbt nu, det gäller skolresultat, kriminalitet, korruption, arbetslöshet, bidragsberoende, polarisering, offentliga finanser. För att inte tala om det religiösa hotet mot demokratin som är under helt fri uppbyggnad i naiva Sverige, den så kallade fredliga religionen. I det läget är det väl värt att reflektera över hur man personligen kan minska sin riskexponering mot Sverige som sådant. För en sak är helt säker, det går inte att passivt bara ta risken att allt löser sig utan svåra konsekvenser.