Plocka nickels framför ångvälten?

Jag läste för en tid sedan att min blogg-granne utdelningsseglaren skrev om hur fantastiskt det är med utdelningar. Själv instämmer jag i att utdelningar är trevligt, men jag skulle aldrig drömma om att basera en hel portföljstrategi på enbart detta. Däremot anser jag att en längre trend med stigande utdelningar talar till ett bolags fördel. Det tyder på att underliggande redovisade vinster är av god kvalitet (inte bara redovisningstricks), liksom fritt kassaflöde. Dessutom indikerar det en positiv framtidstro hos ledningen.

Om vi studerar t.ex. totalavkastningen för S&P per decennium, så ser vi att utdelningar svarar för en tämligen stor andel av totalavkastningen.

Source : Morgan Stanley 

Med ovan sagt, så vill jag ändå varna något för att det, säg sista 10-15 åren, vuxit fram en allt större skara placerare som ser utdelningar som "the holy grail". Det sistnämnda problemet har även underblåsts av de ständigt fallande räntorna. Många av de placerare som tidigare ville äga obligationer för de trygga kassaflödena erhåller numera ingen nämnvärd avkastning alls, och således har många av dem tvingats se sig om efter alternativ. Eller så har man istället valt att öka sin hävstång (belåning), men även detta fallerar då räntorna i flertalet fall nu fallit under nollstrecket. Den stora volymen av pengar som jagar avkastning har drivit upp värderingsnivåerna på s.k. utdelningsaktier till som jag ser det vanvettiga nivåer. Om vi t.ex. tittar i USA (där utdelningsstrategier är vanligare än här) så ser vi att en stor andel av dividend aristocrats handlas till peg >= 1,5 och med en median runt ynka 2,5% i utdelning.

Som synes, långt ifrån attraktivt. I en omvärld med låg tillväxt, som det nya normala, så kan man även fråga sig om framtida utdelningstillväxt är att vänta i samma tempo som förr? Jag tror många tenderat att bara extrapolera historiken.

Även i Sverige finns det naturligtvis aktier som handlas lite som substitut till obligationer. Låt oss illustrera med exemplet Axfood  nedan.

Prisutvecklingen för Axfood samvarierar, som synes, i hög grad med 10-åriga räntan. Skulle räntorna ta fart uppåt, från rekordlåga nivåer, så finns alltså hög fallhöjd i denna typ av aktier. Skulle du vara bekväm med att tappa 30% av värdet i det scenariot, men erhålla dina fåtal procent i utdelning? Tål att tänka på, i förväg. Många säger sig kallade "att ignorera utvecklingen av portföljvärdet", men när du väl står där i händelsernas centrum, då är det oftast helt annorlunda. Speciellt om du inte upplevt det i skarpt läge förr. Sedan kan man naturligtvis alltid argumentera kring vad som kommer hända med räntenivåerna. Men, det sparar vi till kommande inlägg, jag har en åsikt.