Adtraction

onsdag 3 juli 2019

Dyskalkyli i Riksdagen?

Tydligen har politikernas årliga skattefinansierade påverkans- och dricka-fri-sprit-kampanj inletts i Almedalen. Vad passar då bättre än ett inlägg med adress till dem?

I veckan skrev allas vår Sparo ett inlägg om ekonomiskt betingade relationsproblem. Det gav mig viss inspiration till detta inlägg.


Vad är det egentligen som styr Riksdagens verklighetsfrånvända attityd och agerande? Jag genomförde således en undersökning på twitter enligt ovan. Föga förvånande så visar det sig att många tror som jag, det kan inte uteslutas att de lider av någon form av åkomma, t.ex. Dyskalkyli. Den konsekventa frånvaron av konsekvensanalys i alla större och viktigare beslut tyder på det, liksom avsaknaden av åtgärder innan skiten träffat fläkten, liksom konsekvent galen prioritering med begränsade resurser.

De tycks faktiskt ha stora problem med siffror. För hur ska man annars tolka det pinsamma utspelet om besparingar på ynka tio Miljarder från Moderaterna? Alltså en knappt mätbar besparing i sammanhanget. Hur kommer det sig att Moderaterna inte istället visade upp sin långa lista på onödiga myndigheter att avveckla? Jo, för den finns inte, de har inte den ekonomiska krisinsikten ännu. Men, ni får säkert kopiera även detta från Medborgerlig Samling , som  ni brukar göra, men om ni frågar först.

Finns det kanske någon läsare med kunskaper i psykologi som kan bekräfta, eller ge insikter i hur sekten i Riksdagen fungerar? Vad tror du? 

2 kommentarer:

  1. Det var väl Göran Persson som i någon intervju berättade att det var stor skillnad mellan (samhällsekonomiskt) rätta beslut och politiskt möjliga beslut. Ofta vet politiker vad som behöver göras men avstår att driva dessa frågor då de inte är "politiskt" möjliga. Kanske skulle det bli dålig stämning i partiet, kanske skulle det bli dålig stämning i fikarummet eller hos andra partier som man är beroende av i andra mer prioriterade frågor. Detta "spel" gör att det ofta fattas beslut som utifrån ter sig icke-optimala.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och ändå så var det väl Göran Persson som lyckades genomdriva en nödvändig sanering på 90-talet.
      Idag sitter vi istället med en svetsare som givet ett grönt pluttparti inflytande att regera Sverige, istället för att se till att de vet sin plats.
      Dålig stämning? Ja, vänta på vilken dålig stämning det kommer bli när andras pengar är slut. Som de redan är i hela 110 svenska kommuner. Innan lågkonjunkturen ens är här.
      Tack för kommentaren.

      Radera