Förlita dig på (s)taten?

När jag föddes så var det fortfarande en tid där svenska staten ansågs rik, samtidigt som folk i gemen ansåg rikedom som något man inte gärna pratade om, det var lite fult med kapitalism. Det var ett på många vis rödare Sverige då helt enkelt (fan trot).

Idag är det inte så, idag är både svenska staten och folket tämligen fattigt. I en tid när den så kallade välfärdsstaten avvecklas allt snabbare så borde man kunna tänka sig att folk reagerar genom att se till att försöka skapa goda förutsättningar för att även i en framtid kunna ta hand om sig själv och sin familj, oavsett vad framtiden spelar för kort. Men icke så, det tar tydligen lång tid att ta sig ur sedvänjorna från en socialistisk marinering?
 
Vad har jag för evidens för det jag just skrev? Ja, bland annat den kundstatistik som Avanza skickade ut för tid sidan. De hade tittat på hur 70-talisterna sparar. Det framgick bland annat att de i median sparar mindre än en genomsnittlig familjs barnbidrag per månad samt har mindre än 70,000 kronor i befintligt sparande. Det finns dock säkerligen en och annan Stockholmare som har en del eget kapital uppbundet i en illikvid bostad, men likväl en tungt belånad sådan. Jag tyckte det var lite sorgligt att se denna statistik. Det mesta av den flärd du ser runt omkring dig består alltså i lånta fjädrar... Det är tyvärr tämligen få som tar vare på de stora möjligheter som bjuds när det kommer till att skapa sig en trygg ekonomisk situation. Det kan stå dig väldigt dyrt om du skulle bli arbetslös, om sjukdom inträffar eller något annat oförutsägbart. Det resulterar ju garanterat i ett stressigare liv, detta att helt och hållet sakna säkerhetsmarginaler.