Adtraction

lördag 6 mars 2021

Myter och makro

Den som agerat på börsen under en lång tid vet att börsen är allt mer tematisk. Vem som garanterat vinner på det kan vi diskutera i ett annat sammanhang, men jag har min åsikt klar (det är inte buy side). Det är som att börsen enbart klarar av att kortsiktigt fokusera på en sak i taget. Plötsligt måste alla i flocken förhålla sig till det för dagen gällande narrativet, vare sig det är relevant eller inte? Under sista veckorna har diverse mediala förståsigpåare gjort det klart för oss att räntan är en av de främsta faktorerna som styr börsen. Stiger räntan över en specifik nivå så måste således börsen krascha, nu gäller det agera i ren panik och skydda det som skyddas kan.

Klicka för större bild.

Det är bara det att den som synar denna bluff finner inget som helst stöd för denna tes utifrån från historiska samband. Faktum är att sambandet mellan förändringar i långräntan och börsutvecklingen i Usa är tämligen svagt. Låt oss titta på några konkreta exempel med en miljö med stigande räntor:

Under 1954-1960 steg 10y räntan i Usa från ca 2,30 till 4,70% samtidigt som index steg mer än 17 procent årligen (justerat för utdelning).

Under 1971-1981 steg 10y räntan från ca 6,20 till 13,7% samtidigt som index steg mer än 7 procent årligen. Detta omfattande en period av kraftig inflation och kraschen 1973-74, men slutresultatet blev likväl inte så illa.

Under 1993-1994 steg 10y räntan från ca 6,60 till 8,0% samtidigt som index steg 12 procent årligen.

Under 1998-1999 (dotcom) steg 10y räntan från ca 5,50 till 6,5% samtidigt som index steg 55%.

Under 2003-2007 steg 10y räntan från ca 3,30 till 5,1% samtidigt som index steg mer än 12 procent årligen.

Det finns fler exempel än dessa, men vi nöjer oss här. Visst kan räntan få börsen att gå sämre under en period, men poängen är att det är definitivt ingen naturlag att så skulle vara fallet. För övrigt finns det inte heller historiskt belägg för det resonemang som många för kring att vissa sektorer måste drabbas hårdare än andra när räntan stiger. 

Vad tycker du själv om alla de myter som sprids, som om de vore absolut vederlagd sanning? Faller du för dem, eller tänker du efter själv?

13 kommentarer:

  1. Intressant! Utan att jag själv reflekterat över det skulle jag nog också ha trott att räntan styr.

    Just nu är jag mer orolig över att det inte finns några alternativ till börsen och därför flödar kapital in på börsen vilket gör den (relativt) övervärderad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min syn är att en sak styr i längden, nämligen vinstutveckling. Jag anser också att det nästan alltid finns köpvärda bolag, det gäller bara att göra arbetet som krävs. Många väljer istället att inte göra det , utan att lägga tiden på oberättigad oro. Så fort jag hör en floskel om börsen: syna. Förvånansvärt ofta finns det ingenting konkret bakom floskeln.
      Tack för kommentaren.

      Radera
  2. Personligen har jag svårt för domedagsprofeter som hävdar att om X händer kommer Y inträffa. Av naturliga skäl är jag inte stort fan av teknisk analys och allt det innebär.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, de är ett faktum att få domedagsprofeter tillhör de som tjänar bra med pengar. Ändå är de säkra på sin sak för det mesta. Beträffande teknisk analys så nyttjar jag det själv, eftersom jag anser det dumt att inte nyttja samtliga verktyg i verktygslådan. Men, ska man nyttja det så ska man göra det med systematik i ett testat handelssystem anser jag. Annars är det rätt så värdelöst.
      Tack för kommentaren.

      Radera
  3. Jag faller för dem :-(

    Nä men dock tror jag att väldigt mycket i samhället idag bygger på låga räntor. (Dock är det väl inflationen som är grundproblemet? Som de flesta artiklar har handlat om? Jag försöker undvika tidningar i största möjliga mån så har inte full koll (det är priset man får betala får att behålla sin egen världsbild!)) Samtliga kapitalmarknader iaf, som alla är rekordhögt värderade. "Starka krafter" försöker hålla dem låga. Detta är artificiellt. "Marknaden" gillar detta, men när det går för långt överstyr blir denna nojig. En av de relativt få "värda" delarna av Soros AoF är hans idé om att marknaden ofta "fejk-kraschar" för att undvika en realekonomisk krasch; att den liksom förespeglar/förebådar den; på så sätt för CB:er och andra marknadsaktörer ett tillfälle att ändra kurs, för att undvika att de potentiella konsekvenserna inte blir verklighet. GS poäng verkar vara att de vilda svängningarna och ibland oförklarliga mini-krascherna i kapitalmarknaderna (ffa börsen) är ett sätt att diskontera idag händelser så långt fram i tiden som möjligt, för att kunna minimera chockvärdet i vad som än händer, och få policy-skapare att välja en så vettig kurs som möjligt.
    (Är väl delvis det som menas med ahns kända begrepp 'reflexivitet'. Skulle behöva läsa om boken, den är ganska snårig.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att samtliga marknader är högt värderade är ännu en klyscha tycker jag. Själv är jag fullkomligt ointresserad när någon pratar generellt om tex aktiemarknadens värdering. Varför skulle jag bry mig om det, om jag inte ens äger index? Den som letar, han kommer finna bra bolag till vettiga värderingar i de flesta marknader. Beträffande krascher så är det lite sjukt hur det alltid framställs som något dåligt. Nr det i själva verket är då som du ska vara som mest aktivt i att leta nya case till bra priser.
      Tack för kommentaren.

      Radera
  4. "Min syn är att en sak styr i längden, nämligen vinstutveckling. Jag anser också att det nästan alltid finns köpvärda bolag, det gäller bara att göra arbetet som krävs." Så är det. Det är också den strategin som nästan alla framgångsrika investerare har följt, åtminstone över en viss förmögenhetsnivå. (På liten skala tror jag att 'speciella situationer' kan funka bra.)

    Apropå (delvis) : Det skulle vara intressant att höra dina tankar om Kelly-kriteriet/-formeln och dess användningsområde för investering. Idén om extrem riskaversion (aldrig riskera bli ruinerad) i (till synes paradoxal) hög riskvillighet (satsa en stor andel av ens kapital när man väl satsar (eftersom man bara satsar på "sure things")) slog an något extremt hos mej.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kelly har jag läst om, men det är ingenting jag nyttjar och de som nyttjar det använder en modifierad variant (eftersom allt annat vore galenskap). Allting behöver inte kompliceras.
      Tack för kommentaren.

      Radera
  5. "Att samtliga marknader är högt värderade är ännu en klyscha tycker jag."
    Intressant åsikt. Nu har du ju fel i sak –– ta inte illa upp, men det har du: samtliga marknader *är* *extremt* högt värderade –– dock kan du ha rätt om att det är en klyscha. Få journalister skriver rakt ut "övervärderade", men "högt värderade" betyder väl det.
    Håller med dej om krisers konstruktivitet. Jag längtar efter en. Det är fel att FED, ECB & RB underblåser bubblor. Det ökar systemets fragilitet.
    Visst kan man diskutera meningen med att diskutera 'marknadens' värdering. Själv anser jag att man har en edge om man är villig att 'gå kort' marknaden, och ser detta som en investering som vilken som helst annan. Men approachet att skita i marknaden och bara kolla på enskilda företag funkar ju också. Dock tittade ju även en person som Graham på marknadsvärderingar, och minskade exponering i perioder av övervärdering och ökade den i perioder av låg värdering. Men man kommer fram till ungefär samma resultat oavsett om man går bottom-up eller top-down. Jag antar att jag är mkt mer makro än dej, helt enkelt!

    Each to his own.

    Tack för svaren & fortsatt trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min poäng var att det är ett helt meningslöst påstående att säga lite klyschigt att "alla marknader är dyra". Det är inte relevant för mig som letar enskilda bolag helt enkelt. Återigen, det finns bra köpkandidater i de flesta marknadsförhållanden. Dock kommer den som inte är villig att leta finna dem. Dessutom är det inte en användbar information för de flesta heller, om du nu inte är en av världens få bästa på timing. Betänk att tid i marknaden oftast är det som skapar merparten av avkastning över en horisont. Det kan stå en mycket dyrt om man missar ett fåtal bra perioder pga en övertro på förmåga att "tima dyra värderingar i marknaden".

      Radera
    2. Fast det där om "tid i marknaden" tycker jag också är en klyscha om något. Visst, låter bra i teorin, men realiteten är den att de flesta säljer i början av mars 2020, och ger sej in igen ngn gång under sommaren samma år eller senare. Det är ju just den typen av perioder som mars-juni 2020 som är den viktigaste "tiden i marknaden" – det är precis de dagarna som folk refererar till när de säger det där om att "fem dagar stod för 20% av uppgången 1980-2000" (eller vad det nu är för siffror); det är återhämtningen från botten som är viktigast att va med på. Är du medel-Svensson, och saknar förmåga att urskilja mellan bra/dåliga bolag (och än viktigare, dyra/billiga) så är det bästa för dig att äga index. Att sälja av åtminstone lite av sin index-fond 2017 när det såg dyrt ut och köpa tillbaka när det såg billigare ut, hade då varit en utmärkt strategi.
      Sen ska man alltid ha lite pengar i aktier, men att ha 100% när börsen ser dyr ut tycker jag är lite dumt.

      "inte en användbar information för de flesta"
      jag tror tvärtom – om det är ngt fölk faktiskt kan är det att bedöma när marknaden over all är billig, och fylla på med lite aktier då. Förutom under verkliga paniker, det verkar de inte klara av utan då paniksäljer de, just.

      Radera
    3. Självklart är det bäst att alltid sälja på toppen och köpa på botten. Men, hur många blev rika på trading som du känner, respektive på att äga bra bolag över lång tid? Jag lovar dig att skillnaden är dramatisk och det gäller globalt sett. Men, jag ämnar inte debattera strategi, då det inte resulterar i något vettigt. Jag har min strategi klar sedan länge och är helt trygg med de resultat jag gör.
      Tack för kommentaren.

      Radera
  6. Med det sagt så bör var och en arbeta på det sätt som passar den själv och på det vis som ger bra resultat. Vi är alla olika och det finns ingen ultimat strategi.

    SvaraRadera