Hur ofta tänker du på fördelningen av ditt hushålls intäkter och utgifter? Om du inte brukar göra det så finns det sannerligen god anledning att göra det i nuläget, givet att världens politiker och centralbanker kollektivt sett tycks ha tappat greppet helt och hållet. Det började med Grönhinken och efter finanskrisen accelererade utvecklingen sedan helt bortom alla rimliga proportioner. Ett slags försök till världsrekord i grupptänk. Det framstår som att de alla invaggade sig själva i förvissningen om att obegränsat med pengar kunde tryckas, utan att det skulle kunna resultera i hyperinflation eller andra problem. Ja, varför ens bemöda sig med att lära av historien? Det vore ju dumt rent av?
![]() |
Klicka för större bild. |
SCB beräknar kpi baserat på en korg av varor och tjänster och kategorierna är proportionerliga emot hur mycket hushållen köper av dem. Hur denna beräkning av inflation går till är en komplicerad och tämligen omtvistad historia. Jag tillhör själv dem som är benägen att hävda att metodiken underskattar faktiskt upplevd inflation. Jag säger inte att det är för att en låg officiell siffra gynnar stater, men det skulle kunna vara som så.
Det räcker att titta snabbt på ovan bild för att inse att ett fåtal kategorier dominerar kpi. Händelsevis råkar det röra sig om sådant där politikerna har stort inflytande. Priset för lokaltrafik har t.ex. visat en hög inflation under decennier, faktiskt högre än för drivmedel. Även med drivmedel gör Sveriges regering sitt yttersta för att fördyra folks liv. För att inte tala om boendet, där politiskt orsakat skenande energipris får omfattande konsekvenser. För att inte tala om det politiska sabotaget via hyresregleringar som har minskat utbud av bostäder och skapat en enormt lönsam svart andrahandsmarknad. Det framstår tyvärr som att politikerna faktiskt inte förstår vidden av detta. Den bruna omställningen, förlåt den gröna, är ännu ett exempel på farligt politiskt misslyckande. En politiskt orsakad recession kan inte uteslutas i nuläget.
Om man tittar närmare på komponenterna i kpi så framgår att utvecklingen över tid har skiljt sig åt tämligen mycket. Det går således att påverka sin personligt upplevda inflation en hel del, beroende på de val och prioriteringar du gör. Du behöver exempelvis inte handla på Ica för rika eller åka med lokaltrafiken. Om du ska köpa något så lönar det sig oftast rikligt att fundera igenom det. Om du t.ex. ska serva din bil så kan du kanske spara hälften genom att ta in offerter via Autobutler.
Beroende på hur dina utgifter fördelar sig så går det även att tänka i termer av att konstruera en portfölj med egenskaper som hedgar väsentliga utgifter. Jag äger själv exempelvis aktier knutna till reala tillgångar, råvaror och matproduktion. Det är även viktigt att bolagen du investerar i har tillräckligt stark marknadsposition för att höja priser. Hur resonerar du själv kring detta, är det något du beaktar?
Jag planerar inte aktieinköp enligt dessa tankar, då jag är en tråkig fan o försiktig general som sparar i diversifierade fonder, ädelmetall och leker med egendomar jag ser en kommande värdeökning på.
SvaraRaderaPrivatekonomiskt har detta tänk suttit i framsätet snart ett decennium, och när nu sandslottet verkar nås av vågorna ångrar jag ej att jag offrat potentiellt högre avkanstning genom att betala av huslån till noll samt investerat en liten smula i effektivare leverne, sparat in desto mer. Även som arbetssökande hobbypolitiker finns möjlighet att överleva och lägga överskott på hög, om än inte den snittade sparkvoten på 76% som senaste året med anställning. Optimering livskvalitet vs utgifter är ständigt levande.
/Jonas B
Ja, det finns väldigt många vägar till ett framgångsrikt sparande. Det viktigaste är inte vad, utan att det blir av.
RaderaTack för kommentaren.