Adtraction

onsdag 22 februari 2017

Höjning ?

Det pratas om räntehöjningar. Och ja, bankerna skulle älska om räntan gick upp, och om kunderna lurades in i bundna lån. Men, trenden för räntan är onekligen åt ett håll, sista decennierna.


Centralbankerna och politikerna har målat in sig riktigt hårt i hörnet. Volymen på dagens alla lån (inklusive staternas) medger helt enkelt ingen större ränteuppgång. För då kraschar allt. Summa summarum, låna på och spekulera i bubblans riktning.

This is not your father’s Fed. This is a Fed that’s a lot more concerned about market volatility and international stability than they are about whether inflation is at 2%, 2.5%, or even 3%. If we begin to see some of the types of problems we saw emerging back in February 2016, you’re going to see them turning around pretty quickly on the hawkish talk. 

We certainly don’t think this is going to be a normal cycle. We are eight years into an economic expansion; there has been unprecedented central bank intervention. This is probably a process that consumes itself in the end, meaning that, as the Fed raises rates in 2017 to balance fiscal stimulus, these high rates, combined with already high leverage, trigger an economic downturn.

7 kommentarer:

  1. Håller med dig! Det vi inte får glömma är att så sent som 2011/2012 hade vi en bolånränta på 4.8 % så det kan gå fort om det vänder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Yes, man bör vara medveten. Dock låg bara räntan över 4% i 7-8 månader och det var om man inte förhandlade räntan vilket vara väldigt lätt att få ner 0,5-0,6%. Så i praktiken har vi haft bolåneräntor på max 3,5-4% sedan 2008.

      Med vänlig hälsning / Frihetsmaskinen

      Radera
  2. "Volymen på dagens alla lån (inklusive staternas) medger helt enkelt ingen större ränteuppgång."

    Vill gärna veta vad en större ränteuppgång är enligt dig.

    Sverige har nog reporänta på 1-3 % om några år eller 3-5 %. Att den går över 5 % med den lånestock som svenska hushåll har, är föga sannolikt.

    Jag har räknat en del på detta och kommit fram till att de som drabbas mer och hårt är personer runt 20-30 år runt Stockholmsområdet, de sitter med en medelskuldkvot på 700 % av nettoinkomsten per år. Säg att ungdomen tar 2 miljoner i lån för lägenheten och har en nettoinkomst på 200 000 per år. Skuldkvoten ligger då på 1 000 % av nettoinkomsten.

    En annan person mellan 20-30 år har 1,5 miljoner i lån vilket blir 750 % i skuldkvot. Säg att räntan är 4 %. Med sådan ränta blir årskostnaden på skuldkvot 750 % för 1,5 miljonerslånet: 40 000 (ränteavdraget inkluderat) + 30 000 (amortering) + 30 000 (avgift per månad för bostadsrätten) = 100 000 kronor per år i utgifter, där 70 000 inte är sparande utan rena utgifter.

    Det går att betala de avgifterna, men konsumtionen kommer definitivt att påverkas. Vill riksbanken riskera en sådan situation? Konsumtionen påverkas också av att medelskuldkvot för villaägare ligger på 500 eller 600 % i Stockholmsområdet. Liknande situation som exemplet ovan.

    Det riktigt allvarliga är om bostadspriserna faller 20-30 % och köpare har köpt när priset varit högt. Då kommer nog fler än personer i 20-30 årsåldern få de kärvt. Höjd ränta kan väl påverka att bostadspriser också faller om bostadsägare inte är villiga att pröjsa avgifterna för ränta och månadsutgift för bostadsrätt.

    Har vi evigt låga räntor nu eller de närmaste 20-30 åren? Reporäntan ligger på intervallet -1 % till + 1 %? Bolåneräntan mellan 0,5 % och 2 %?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är inne på en väldigt lång tid med låga räntor.

      Radera
  3. Det finns en annan aspekt på det. Hög inflation gynnar låntagare. Inte konstigt då att högt skuldsatta länder anstränger sig för att försöka skapa inflation. Förr eller senare måste de inflationera sig ur skulderna och pendeln kommer svänga över åt andra hållet ett tag med höga räntor.

    SvaraRadera
  4. Jag tror också att vi får se låga och negativa räntor i lång framtid. Tyvärr är det med minskande pensioner för oss i framtiden (centralbankerna trycker pengar, köper statsobligationer för att trycka ned räntan och i längden stadsskulderna. Förlorarna folk med pengar på banken och pensionärer).

    Mina motdrag; Aktie och fondspar,rejäl buffert. Funderar på att köpa fysiskt guld och eller bitcoin. Tankar om detta? Mvh Karl.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Guld är inte dumt som en andel i portföljen. Men, högst sannolikt bäst att låta ett proffs sköta det åt dig, för få är kallade att handla guld bra. Fysiskt guld är dyrt (transavg) att anskaffa och förvara, men möjligt. Bitcoin bra sätt att flytta pengar, men volatilt. Bra skattemässigt också. Enda sätet är att spela deras spel, dvs spekulera sig hårt(!) ur situationen. Mvh

      Radera