Företagsobligationer ?

En titt på nordiska företagsobligationsfonder visar att vissa fonder tappat 15 procent i värde inom loppet av någon månad. Det är rörelser vi senast kunde observera på vissa håll när finanskrisen var som djupast. Till stor del säkerligen drivet av låg likviditet redan på förhand, och lägger man allmän corona-panik till det så erbjuds en mycket giftig cocktail. Många sparare visste uppenbarligen inte vad de placerade i för typ av risk här. En fråga som är berättigad är om det sätt som de flesta svenska räntefonder har förvaltats på faktiskt är lämpligt alls för fonder med daglig likviditet? På tal om det så kan man även fundera på vilken roll passiva etf:er haft i rådande utveckling? De som säljer och köper helt urskiljningslöst i alla lägen. Den flödesproblematiken kommer enbart växa framöver, om inte någon form av generell ändring eller reglering sker, tror jag.

Björnen tog greppet mycket snabbt om den svenska marknaden, när det väl började.

För egen del följer jag detta med intresse, jag är i princip inte exponerad emot det i mina innehav. Det är naturligtvis inte otänkbart att det kommer ske en kraftig ökning av konkurser framöver, men samtidigt tror jag olika former av kraftfulla stimulanser tillslut kommer bita, även denna gång. Jag vet inte när, men jag ser det som sannolikt att det väntar en kraftfull återhämtning, i likhet med efter finanskrisen. Därför är jag benägen att framöver placera en del pengar i denna typ av fonder, men inte ännu. Vi kommer från ett läge där Centralbankerna har tvingat ut folk på riskskalan tack vare negativa räntor. Kreditspreadarna har därför befunnit sig på konstlat låga nivåer i utgångsläget denna gång. Men det rör sig trots allt om en exponering som definitivt är korrelerad med aktier, men som bör ha något lägre förlustrisk.

Fastnade du i denna björnfälla? Om inte så kanske du kan överväga att köpa någon av nedanstående nu när yielden kommit upp rejält med all rädsla?
Länk till Nordic cross credit edge hos Avanza
Länk till Simlicity global corp bond hos Savr

Vem simmar naken?

Innehåller reklam och annonslänkar.

Har ni tänkt på det här med hur enkel tillvaro många ränteförvaltare har levt i under så lång tid? Decennier av tidernas bull market, där det i princip måste ha varit helt omöjligt att inte tjäna bra med pengar. Ska man försöka hitta något positivt att säga om dagens extrema situation, så är det kanske att det är slut med det nu. Nu syns det vilka som har simmat helt nakna, och vilka som inte gjort det.
Nu krävs det något mer för att tjäna pengar.

Själv har jag en del Fixed Income i portföljen också. Bland annat nedan closed end fund, som givit och fortsätter ge en bra avkastning givet den något högre risknivån. Att den är noterad i dollar gör ju knappast saken sämre för min del. Den delar dessutom ut lite över 8 procent per år och den hävstång de nyttjar för att åstadkomma detta är inte så pass kraftig som man kanske skulle kunna tro. Däremot har de ett flexibelt mandat, som de har utnyttjat tämligen väl genom åren. Har du någon bra ränteförvaltare i din portfölj?

Länk till Pimpco DCMI Fund hos Avanza

Sänk dina kostnader

Innehåller reklam och annonslänkar.

Bostaden är, som bekant, en vanlig persons större utgift under livet, om du bor i en större ort. Nedan ses snitträntorna för Oktober, nästan deprimerande höga nivåer:

Gör gärna en snabb och enkel kontroll och se vad Mitt Bolån kan erbjuda dig. Bankerna betalar för den mäklartjänsten, så det är det minsta du bör göra för att sänka dina kostnader.

Det är med glädje jag noterar att även Avanza nu kastar sig in i bolånemarknaden, för det behövs verkligen bättre konkurrens. Om vi räknar med ett vanligt snittlån på 2,4 miljoner och 20 års tid, så finns det stora pengar att spara här. Om vi ponerar att du investerar de sparade pengarna på börsen, så kan du då erhålla en besparing på närmare 200,000 kronor om börsen fortsatt skulle leverera 10 procents snittavkastning under den tiden.

Läs mer hos Avanza här

Innehav i fonder

 Innehåller reklam och annonslänkar.

I nuläget vill jag inte ha alla mina pengar placerade i aktier, dels för att det med tiden blivit viktigare för mig att bevara kapital, men också för värdet av likviditet. Jag anser att värdet av likviditet är en option med högt värde, att ha handlingskraft i situationer då många andra inte har det. Att ha pengar på sidolinjen i avkastningsfri kassa är dock inget för mig, det blir för dyrt. Jag har däremot placerat i en del fonder som kompletterar min egen förvaltning på ett bra sätt. 

Att investera i traditionella räntefonder idag är inget någon vettig människa borde göra, då våra centralbanker skapat en situation som ger return free risk. Om fonder på räntemarknaden ska kunna leverera vettig avkastning idag så måste de ha ett mer flexibelt mandat, med möjligheter att skapa avkastning även i ett klimat med t.ex. stigande räntor, vidgade kreditspreadar, varierande valutor mm. Själva poängen med aktiv förvaltning är att ge en duktig förvaltare stor valfrihet, då det ökar chansen att fonden utvecklas bra. Jag har därför investerat en del pengar i t.ex. Catella Credit Oppurtunity, och förväntar mig att den över tiden ska kunna leverera runt 5% årlig avkastning.       

Länk till Catella Credit Opportunity hos Avanza

Lurad av banken?

 Innehåller reklam och annonslänkar. 

Utgifter för bolån är idag en av de största utgifterna för flertalet svenska hushåll. Därmed är det säkerligen fler än jag som blir lite smått irriterade över oligopolets kraftigt ökande vinster:

Fler än jag har säkert märkt hur konkurrensen på bolånemarknaden successivt försämrats. Och det beror ju tyvärr till stor del på att kunderna inte ens försöker se om sin ekonomi. En annan förklaring är att myndigheterna uppmuntrar bankerna att hantera bolån som vilken annan volymprodukt som helst. Fler än jag har säkert observerat att flertalet av bankerna via sin prissättning inte erbjuder någon som helst morot för kunder med låg belåningsgrad. Amortera inte, för du belönas inte alls för det. Varför accepterar myndigheterna att bankernas prissättning oftast är helt fokuserad på maximal volym, och helt bortprioriterar risken? Har du stora likvida tillgångar vid sidan av hus, så påverkar det inte heller, utan galet nog är det en hög och osäker inkomst som anses vara låg risk för bankens del.

Eftersom jag befarat skattehöjningar och räntehöjningar sedan en tid, så gjorde jag slag i saken att sänka familjens kostnader ordentligt. Ytterligare skattehöjningar kommer medföra sänkt konsumtion för vår del. Den osäkerhet som regeringen har skapat med nya skatter och provokation mot företag har fått mig att reflektera över om Sverige är ett bra land att ha sina pengar i? Kan konfiskering av tillgångar bli aktuellt i Sverige? En risk var och en bör fundera över!

En del i detta arbete var en återkommande förhandling med bankerna. Faktum är att jag tröttnat på att stångas med kundovänliga banker, så därför blev det nu ett mer permanent byte till Nordnet.

Nordnets nya erbjudande, för lågriskkunder. Det ska vara billigt när du prioriterat tillgångar.

Jag har noterat att även ICA Banken nu erbjuder bra räntor, då de fokuserar på att ta marknadsandelar från storbankerna. Den minsta ansträngning man annars kan göra är att låta t.ex. Mitt Bolån förhandla fram ett bättre erbjudande åt dig, utan kostnad.

Kreditbörsen

Innehåller reklam och annonslänkar.

Kreditbörsen Sverige AB är verksamma inom peer-to-peer (p2p) utlåning och agerar låneförmedlare och matchar ihop långivare med låntagare. Man är registrerade hos Finansinspektionen som betaltjänstföretag. I USA har denna typ av låneförmedling funnits i större omfattning under en längre tid, och jag tror tiden kan vara mogen för den typen av ökad konkurrens även i Sverige, på ett mer seriöst vis. 

I Kreditbörsens systerbolag Swedish Credit Group har man sedan 2011 bedrivit en tämligen framgångsrik verksamhet riktad mot privatpersoner i behov av mindre lån. Åren av tillväxt och verksamhetsutveckling har nu medfört möjligheten att lansera Kreditbörsen, där man satsar på större lån mot företag och även inom kort privatpersoner. Man kommer till vintern även lansera en andrahandsmarknad i realtid, vilket medför en möjlighet för investerare att sälja sina fodringar när de vill.        

Kreditbörsen fungerar som en marknadsplats mellan företag som behöver lån samt privatpersoner och företag som vill investera i lån. Hos Kreditbörsen kan låntagare välja att söka lån mot direkt besked och få en anpassad ränta. Du behöver inte genomgå några utdragna auktioner med risk för att inte få någon finansiering då du istället får besked direkt.

Kreditbörsen är unik i det avseendet att inbetald ränta från lån utbetalas varje dag till investerare vilket betyder att investeraren kan låna ut pengarna igen redan samma dag. Detta ökar avkastningen avsevärt över tid på grund av ränta på ränta effekten. Målsättningen är att leverera en avkastning, efter avgifter, på 10-12 procent per år.

Som investerare kan du hos Kreditbörsen deltaga i direkta finansieringar med automatik, där Kreditbörsen har tagit hand om villkoren för att optimera din avkastning. Som investerare kan du sätta risknivåer utifrån hur stor andel av din portfölj som du kan tänka dig att exponera mot en och samma låntagare.

Skulle någon låntagare få problem med sina betalningar kommer Kreditbörsen ta hand om ärenden och hantera alla processer för att du som investerare inte ska behöva lägga ned någon extra tid. Alla klientmedel hanteras på segregerade klientmedelskonton, d.v.s. avskiljt från bolagets egna medel, och ingen drabbas därmed om Kreditbörsen skulle bli insolvent. 

Låna

--------------------------

Rabattkod

-20% på allt hos Gymgrossisten nedan, kod SOMMAR

Gymgrossisten

Bynk - som en bank borde fungera

Det här inlägget skriver jag för att jag har ruttnat. Jag har ruttnat på hur Sveriges storbanker långvarigt misshandlat kunderna. Och jag vet att jag knappast är ensam om den uppfattningen.

Så här misshandlas bankers kunder.

Äntligen finns det nu ett alternativ, ett alternativ som framöver sannolikt kommer ge Sveriges storbanker en riktigt hård match: Bynk

Bynk är grundat av personerna bakom Lendo och en del andra bolag. Starka ägare som t.ex. Schibsted står bakom banken. Bynk har fördelen att de inte behöver släpa runt på decennier gammal IT, och har därmed goda förutsättningar till betydligt bättre kostnadseffektivitet och erbjudande till kunderna. En annan fördel Bynk har är nytänkande, av folk som jag tror faktiskt vill ge kunderna ett bättre erbjudande (det saknas helt hos dagens storbanker) . Bynk kommer löpande omvärdera risken på kunden, och kan därmed ge kunder möjlighet till sänkt ränta flera gånger per år, i takt med god betalningshistorik. Den första produkten som lanseras i Sverige är privatlån from 3,95%. Framöver kommer även fler produkter lanseras, som t.ex. bolån. Tills dess kan ni med fördel sänka era lånekostnader via Mitt Bolån.

Räntan

I mitten på Februari presenterade Riksbanken sin Penningpolitiska rapport. I denna presenteras numera information som får mig att undra om de är vid sina sinnes fulla bruk på Riksbanken? Är det så att vi behöver en ny synonym till ordet nationalekonom? Är det numera liktydigt med galen teoretiker?

Historisk reporänta, framtida prognos och osäkerhetsintervall.

Osäkerhetsintervallet ovan indikerar att med 90 procents sannolikhet kommer räntan år 2019-20 ligga mellan -3% till 4 %. Låt oss hoppas att dessa intervall är mekaniskt inritade (i.e. meningslösa), d.v.s. att de i sig inte tar hänsyn till att det torde existera en nedre gräns där effekterna av negativ ränta blir högst påtagliga.

Redan dagens räntor sänder ut skarpt negativa signaler till alla hushåll, och stimulerar ett skadligt beteende samtidigt som sunt förnuft bestraffas. Det finns en god anledning till varför ekonomiskt införstådda hushåll idag rekordsparar, man inser att Centralbankerna i praktiken förlorat kontrollen (om de någonsin haft någon) över situationen i världsekonomin, och att konsekvenserna av skenande skulder bara kan sluta på ett riktigt otäckt sätt framöver. Desto längre dagens galna Centralbanks-experiment fortgår, desto värre kommer slutspelet att bli. Vi är många som förbereder oss, och som skjuter upp konsumtionen allt mer ju mer galna QE-experimenten blir.  

Höjning ?

Det pratas om räntehöjningar. Och ja, bankerna skulle älska om räntan gick upp, och om kunderna lurades in i bundna lån. Men, trenden för räntan är onekligen åt ett håll, sista decennierna.

Centralbankerna och politikerna har målat in sig riktigt hårt i hörnet. Volymen på dagens alla lån (inklusive staternas) medger helt enkelt ingen större ränteuppgång. För då kraschar allt. Summa summarum, låna på och spekulera i bubblans riktning.

This is not your father’s Fed. This is a Fed that’s a lot more concerned about market volatility and international stability than they are about whether inflation is at 2%, 2.5%, or even 3%. If we begin to see some of the types of problems we saw emerging back in February 2016, you’re going to see them turning around pretty quickly on the hawkish talk. 

We certainly don’t think this is going to be a normal cycle. We are eight years into an economic expansion; there has been unprecedented central bank intervention. This is probably a process that consumes itself in the end, meaning that, as the Fed raises rates in 2017 to balance fiscal stimulus, these high rates, combined with already high leverage, trigger an economic downturn.

Nuveen Floating Rate Income Closed Fund (JFR)

Hemberg brukar på sin blogg propagera aktivt för att kunderna i princip skall in med allt på aktiemarknaden. Jag tycker det är en felaktig syn, av flera anledningar. För det första har vi nu många års kraftig börsuppgång bakom oss nu. Sedan kan man även fråga sig om alla har det psyke som krävs för att ha allt på börsen?

I tider när allt stiger, så är det lätt att konstatera, hade jag bara investerat mer så hade vinsterna vart än större. Men, den som varit med förr vet vad som lätt händer i en större nedgång. Den som då har torrt krut har avsevärt större chans att då bevara sitt lugn och därför fatta de rätta besluten. Att se de stora möjligheterna som öppnas upp, mitt i alltihop.

Sedan anser jag grunden i argumentationen felaktig, d.v.s. jag ifrågasätter hela grejen med att ränteinnehav inte kan generera pengar, även nu. Visst, att sitta med statspapper i nuläget är fullkomligt orimligt och kostsamt. Men, det finns andra segment. Under hösten nämnde jag t.ex. THL Credit Senior Loan, och  det har utvecklats utmärkt sedan dess (och även betalt en utmärkt kupong).
En annan fond jag köpte under hösten var JFR, vilken också gått bra.

Denna fond placerar i papper med rörlig ränta, och är alltså ett sätt att exponera sig emot scenariot med stigande korträntor i usa. Den ger i nuläget ungefär 7% i kuponger över ett år, med månatliga utbetalningar. Notera att JFR är en sk. "Closed End Fund" och att priset därmed kan handlas såväl med premie som med rabatt emot de underliggande tillgångarna.

Det finns olika typer av dylika fonder (olika hävstång, kreditrisker mm), och nedan illustreras portföljens exponering :

Vidare så är innehaven relativt väl spridda mellan olika sektorer, och storleksmässigt. Man ska förvänta sig en samvariation emot aktiemarknaden med denna typ av fond. Skulle ett allvarligt scenario som 2008 inträffa igen. så kan denna typ av fonder tappa 20-30% i värde. Men, i det läget skulle jag stå som köpare, inte säljare.

Här kan den vetgirige läsa mer:
http://www.nuveen.com/CEF/Product/Overview.aspx?FundCode=JFR&refsrc=vu_nuveen.com/jfr

Konsensus - fel om räntorna?

Det har pratats ett tag nu om att räntorna ska upp, man spekulerar i att Trump ska driva på ekonomin uppåt, liksom inflationen.  Och visst kommer vi kanske se en kortfristig uppgång, som till stora delar redan tagits ut i förskott. Men, tyvärr är det som så att de låga räntorna sannolikt är här för att stanna (tänk Japan...).

Jag tänkte just på Ingves & Co, och därefter direkt på Don Quijote:

Centralbankerna utkämpar ett slag de omöjligen kan vinna, det hela får bara anses patetiskt faktiskt. Skadorna de åstadkommer i ekonomin är betydligt högre än eventuell vinning. Frågan är om de inser det, jag är inte säker på det faktiskt. De ser nog ingen annan utväg än att försöka inflatera bort skuldernas värde, men frågan är om de vet vad de önskar sig...?

Ovan graf visar den utestående offentliga skulden i USA (biljoner Amerikanska dollar) från 1990 till 2016. Man kan även kalla det för den indirekta skulden för skattebetalarna. Hållbar trend? Och såhär pass illa ser det ut i flertalet länder idag. Det enda som i praktiken har skett sedan finanskrisen är att skulder skyfflats om till det offentliga, att ränteläget manipulerats ned och att skulderna ökar överallt. En kraftfull ränteökning idag skulle slå stenhårt på ekonomin, och just därför kommer de ansvariga gör allt för att inte låta det ske. Vi är redan långt bortom det rimliga.

Låt oss titta på den Amerikanska 30-åriga räntan:

Sedan 1981 har räntan alltså fallit från nivån ca 18% till dagens ca 4%. Denna utveckling har drivits på av det som skett i vår omvärld under denna tid. Jag tänker då framförallt på förhållandevis kraftfulla faktorer som t.ex. globalisering, internet, teknikutveckling (automation mm). Utöver det så har det skapats enorma fonder (t.ex. oljefonder, pensionsfonder mm.), det är enorma mängder kapital som jagar avkastning idag. Sedan har vi numera extensiva regelverk som framtvingar placeringar i räntemarknaden, helt oavsett om det är sunt ur ett avkastningsperspektiv.