Innehåller reklam och annonslänkar.
Jag lyssnade nyligen på en podd från Avanza där man diskuterade kring så kallade CTA:s, dvs trendföljande hedgefonder. Jag tror det var IPM man intervjuade? Jag tycker hela programmet till stora delar var en beklämmande form av marknadsföring. Det är en sak att denna kategori fonder har presterat otroligt usel avkastning under många år, sedan efter finanskrisen. Hur lång är egentligen en "tillfällig" period av underavkastning, innan man måste dra vissa slutsatser?... Men, det är faktiskt ännu uslare att de inte ens vågar stå upp för den saken, samtidigt som de bibehåller enormt höga avgifter. Som Spiltans vd nyligen uttryckte saken:
" När en förvaltare gissar fel får de en fast förvaltningsavgift och när de gissar rätt får de dessutom 20 procent av uppsidan med de avkastningsbaserade avgifterna. "
Låter det som en attraktiv affär för dig, eller för förvaltaren? Och om det nu är så att institutioner inte inser att de är lurade, då blir man ju betänklig kring deras förmåga.
Ovan visar jag det faktiska resultatet av en trendföljande strategi som handlas automatiskt i mitt konto. Avkastningen har de senaste tre åren överstigit 8 procent per år utan hävstång, d.v.s. det har varit en svårhandlad marknad. Trendföljande strategier avkastar inte alls lika mycket nu som på sin storhetstid, men de fungerar. Man måste bara göra det lite annorlunda än förr.
Ovan avkastning kan jämföras med t.ex. Lynx Hedge för motsvarande tid: -4,1%; -5,3%; -2,7%. Nedan illustreras att inget av de tillgångsslag de placerar i presterade bra föregående år och aktier var katastrof.
![]() |
Klick för större bild. |
Att investera i megastora fonder kostar alltså mycket pengar. Det är inte bara enskilda fonders storlek som orsakar problem. Saken är är den att de som skapar dessa algoritmer tenderar att ha liknande bakgrund från ett fåtal ställen, och de flesta dylika fonder tenderar att i grunden arbeta tämligen likartat. Och elefanter lämnar alltid spår i porslinsbutiken... Jag köper inte företrädarnas ganska desperata retorik, att man ska bortse från avkastning och enbart se dem som en dyr försäkring mot fallande marknad. Det är istället CTA:s existensberättigande man bör ifrågasätta, om argumenten är så pass desperata. Gemene man skulle uppnå avsevärt bättre resultat enbart genom att istället nyttja en enkel och billig form av rebalanseringsstrategi. Alltså en regelstyrd årlig rebalansering mellan aktier och en räntefond med kort duration, låga avgifter och möjligen kreditexponering.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar